Vindrosen Konsult Bengt Sundbaum
2011-03-21

Ger katederundervisning bättre studieresultat för eleverna?

 Jan Björklunds DN debattartikel den 13 mars 2011 om katederundervisningens återinförande har skapat mycket diskussion.

  Vilka faktorer relaterade till läraren bidrar då enligt skolforskningen till studieframgång hos eleverna? Nedanstående rapporter/böcker ger åtminstone en vägledning:

 

I en rapport från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU).Den svenska utbildningspolitikens arbetsmarknadseffekter. Vad säger forskningen?  refereras en systematisk litteraturinventering av Nordenbo et al (Teacher competencies and pupil achievment in pre-school and school). I litteraturinventeringen beskrivs tre kompetensdimensioner för framgångsrikt lärararbete:

  1. Relationskompetens där läraren visade positiv social kompetens och möter eleverna med respekt, tolerans och intresse samt använder sig av elevaktiverande och elevmotiverande insatser
  2. Regelledningskompetens där läraren har förmåga att etablera regler för klassens uppförande och arbete. Läraren involverar eleverna i strukturering och val av aktiviteter. Lektionerna startas i tid och huvuddelen av innehållet ägnas åt undervisning. Läraren förmår fokusera elevernas uppmärksamhet på de centrala delarna av innehållet, repetition av viktiga principer och snabb och relevant feedback.
  3. Didaktikkompetens där läraren har goda ämneskunskaper som grund för att undervisningen ska kunna genomföras på ett flexibelt sätt och anpassas efter elevernas behov. Läraren ställer upp tydliga mål på längre och kortare sikt och planerar och genomför undervisningen så att undervisningstiden maximeras.

I Skolverkets rapport från 2009 Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?  drar man slutsatsen att den ämnesdidaktiska kompetensen (förmågan att undervisa varierat i ett visst ämne) har större betydelse än enbart ämneskunskaper. Det finns enligt rapporten också forskningsstöd för att individualisering i betydelsen individanpassning påverkar elevernas resultat positivt. Däremot kan individualisering i betydelsen individuellt arbete påverka elevernas engagemang och intresse – och därmed resultatet – negativt.

John Hattie (Professor of Education vid University of Auckland i Nya Zeeland) lyfter i sin omfattande metaanalys Visible Learning. A synthesis of over 800 meta-analyses to achievment (2009) fram lärarrelaterade framgångsfaktorer som professionell utveckling, goda lärar-elevrelationer, särskilt stöd till elever med svårigheter, lärare som kontinuerligt utvärderar sin undervisning och är uppmärksamma på vilken feed back de får från eleverna samt lärare som sätter upp tydliga mål och visar tydliga positiva förväntningar på sina elever. Hattie sammanfattar i två meningar sina forskningsresultat om faktorer som stärker elevernas skolprestationer:

When teachers SEE the learning through the eyes of the student.
When the students SEE themselves as their own teachers
 

/Bengt Sundbaum