Vindrosen Konsult Bengt Sundbaum
2012-12-11

Sämre läsförmåga hos eleverna åk 4

Enligt Pirls och Timss, två stora internationella mätningar i läsförmåga respektive kunskaper i matematik och naturvetenskap, har fjärdeklassarnas läsförmåga försämrats, men deras kunskaper i naturvetenskap har förbättrats.  Att kunskaperna i naturvetenskap har förbättrats är givetvis positivt men den försämrade läsförmågan oroar också ur ett hälsoperspektiv.

Det finns ett samband mellan skolprestationer, i synnerhet att kunna läsa och räkna, och psykisk hälsa hos skolbarn. I Kungliga Vetenskapsakademins State of the science konferens Skola, lärande och psykisk hälsa  april 2010 betonar man skolans stora  betydelse för barns psykiska hälsa och att läsförmågan är central.  I Emmy Werners forskning om så kallade maskrosbarn framhålls god läsförmåga i åk 4 som  en av de faktorer som gör att utsatta barn ändå klarar sig ganska bra senare i livet.

Det har tidigare funnits en osäkerhet om vilken läsinlärningsmetod som ger b äst effekt. Den internationellt kände läs- och bedömningsforskaren John Hattie från Nya Zeeland menar att en lärare som använder sig av helordsmetod (whole language) i sin nybörjarundervisning måste vara minst tio gånger så skicklig som en lärare som använder sig av phonics (ljudmetoden). Hattie uttrycker dock vidare att bäst effekt uppnås om läraren använder sig av en kombination av ordförståelse, phonics och förståelseinriktade metoder. Det senare synsättet kallas ofta för att ha en balanserad syn på läsinlärning eller interaktiv metod. (Källa: www.forskning.se).